Sista kvällen med gänget

Tjoho, nu är den här resan snart över. Igår blev det några gin o tonics för mycket och MIG. Väldigt kul. Idag var man lite trött och nervös inför seminariet på universitetet men det gick bra kändes det som. Vi blev sjukt nervösa när vi fick se att de gick och satte upp rosa lapar som uppmanade att komma och träffa de svenska studenterna. Kanske ett fyrtiotal kom och lyssnade på min darrande röst. Nä alla var duktiga och efteråt kändes det göttans. Snabbt hem, på med bikinin och en öl vid poolen:)

Nu ska vi ut och äta middag och sen imorgon bär det av för mig och Maria. Ska bli så skönt att komma hem men vi har haft det jättebra och tur med vädret trots regn igår och just nu.

Ses snart

Kram

Regn

Halloj, idag har det regnat och vi har pluggat mestadels av dagen. Vi åt lunch på Boardwalken som är det turistiga köpcentrat och sen handlade vi sprit. En flaska Gin för 60 spänn är helt ok.

Annars är det inte så mycket mer att säga så jag tänkte lägga upp fler bilder som jag stulit från Maria. Första bilden här tog jag och man ser hyenorna komma nånstans i mörkret.

Här är sängen i Kirkwood. När jag fick veta att det fanns kackerlackor på hostellet så tog jag med mig myggnätet. Maria som inte heller gillar att ha en kackerlacka i munnen när man vaknar delade nätet med mig.

Imorgon är sista dagen för på lördag åker jag och Maria hem. De andra åker på söndagen.

Kirkwood

Tillbaka i Port Elizabeth äntligen. Vi har ju bott väldigt spartanskt med kackerlackor och banansängar på ett vandrarhem som hyser många elever som bor där i tre år. Erkänner att man är lite bortskämd. Men man vänjer sig fort så det var inte så farligt trots allt. Vi var på tre skolbesök både på välbärgade och riktigt fattiga skolor. Det var kul och känslomässigt starkt samtidigt. Det fanns inte en hel stol på skolan utan barnen satt på stolar utan dyna och endast tre ben. Försök göra det en hel dag!!

På måndag kväll åkte vi på safari i en elefantpark men det vi såg var en död orm och en hare. Nä då till slut när vi hade gett upp såg vi några hyenor som kom nära bilen. Det var coolt. Sen såg vi en hel del hjortdjur men vi ville ju se zebror och lejon. Vid vattenhålet sedan fick även vi dricka:)

Igår var vi hembjudna till en citrusbonde. Först åkte vi på flaket i hans jeep. Det var skräckblandat kan jag säga. Häftigt och kul men skitläskigt när man insåg att man satt på ett flak utan bälte när han blåste på i över hundra. Vi fick ett minisafari av honom och hans kompis som äger hur mycket land som helst. Vi fick se zebror!! Men vi blev så exalterade att vi började banka på taket och skrika att de skulle stanna bilen så zebrorna stack.

Vi fick också skjuta med tre olika vapen. Jag fick testa att skjuta pistol mot bergen och det var lite spännande måste jag erkänna. Den här bonden gillade att visa upp sina leksaker och vi tyckte ju det var kul också. Sen åkte vi runt och tittade på hans odlingar och det var underbart.

Efter detta äventyr bjöd de på fantastisk middag med vin. Otroligt trevliga människor. Det var jättekul att få vara med och se hur en vit rik familj har det här och jag skulle säga att detta var den bästa dagen här.

På väg hem idag exploderade våran sidoruta fram på bilen. Det var sjukt läskigt för det sa bara pang och sen flög det glas över oss som ett regn. Ingen blev skadad men vi blev lite darriga. Tror det var ett stenskott från en lastbil som åkte förbi. Sen när vi kom hem gick vi till stranden men det var typ storm så vi lade oss vid polen men det blåste lika mycket där. Hoppas på bättre väder imorgon.

Nu sitter jag i min våningsäng igen och skriver. Snart är det hemfärd och då ska jag gosa gosa gosa.

Valmer Township

Koko, frukost vid poolen. Inte dumt alls. Jag vaknade klockan sju(som alla dagar) av att gubbarna i rummet brevid var uppe och duschade. Vi har ju ett badrum på alla gäster och nu är vi väl totalt 15. Lite jobbigt om man är nödig. Som tur är har öststatskvinnan åkt hem som ockuperade badrummet flera gånger om dagen och skrek number two om man råkade rycka i handtaget.

Igår var vi på rundtur i Valmer Township. Det är en fattig stadsdel där endast svarta bor. Vi fick en tur av två killar som bor där. En i ett hus och den andra i ett plåtskjul. Men de var glada och positiva trots det vilket var uppfriskande. De ville inte heller direkt flytta därifrån för där hade ju de vuxit upp och nu jobbade de istället för att förbättra området och situationen för de som bor där. Här blev de svarta ihopbuntade och flyttade under apartheid eftersom man ville kontrollera dem men ändå ha dem nära staden så de kunde användas som arbetskraft. Nu fanns det el och vatten i de flesta hus/skjul men ett område var fortfarande som under apartheid med bara ett par allmänna vattenkranar att dela på. I detta området kommer knappt några vita och isåfall bara utlänningar som vi. Vita sydafrikaner skulle aldrig komma hit. Det är väldigt tydligt att det är klasskillnader här. Som killarna sa: Vi är hela tiden i de vitas områden och jobbar osv men de vita kommer aldrig hit.

Det kändes inte otryggt på något sätt när vi gick runt i området men vi blev tillsagda att inte gå själva och inte på natten. Så helt riskfritt är det inte. Men vi går ju inte ut alls efter mörkrets inbrott så länge vi inte åker bil.

En vecka kvar och jag har inte varit inne i stan än fast å andra sidan så är inte stadslivet så intressant just nu utan det är rätt gott att bara vara här i vårt område.

Nu ska vi sitta o plugga på lite så vi kan gå ner till stranden.

Imorgon drar vi vidare till landsbygden och där kanske jag inte kan blogga så ni vet.

Som sagt bilder kommer snart

En vecka senare

Tja ba,

nu har jag varit borta en vecka och det har gått väldigt fort. Jag har det jättebra så även om jag längtar hem så är det underbart här. Jättespännande människor och kultur. Här bor vi i ett härligt medelklassområde.

Igår var vi på en skola där alla pratade Africaans och sen spelade vi biljard på kvällen. I dag var vi i Townshipet Valmer som är ett slumområde här. Där hade vi en lektion som vanligt fst jag skippade att berätta hur impopulär den svenska skolmaten är för i denna skolan hae skollunchen precis slopats för de inte hade råd att ha den kvar. Tyvärr var det det enda lagade målet för många. Men så har väl vissa svenska barn det också. Vi var inne i en butik i området där jag köpte ett förkläde med Nelson på:) Inte noshörningen utan Mandela.

Idag fyllde Sofie i gruppen år så vi firade henne med en trumlektion och sen middag på en fiskerestaurang. Det var jättegott. Sen avrundade vi kvällen med en drink på ett gött ställe vid strandkanten som kändes exklusivt men ändå kostade en drink 25 kr. Vissa saker här är jättebilliga och andra som hemma. Vi äter ju oftast på hostellet så det blir inte så dyrt.

Nu ska vi sova trots att klockan bara är barnet men vi är trötta..sol och bad tar på krafterna...

kram kram

Lektion och pool

Hola, vi har det bra. Känner dock en liten tendens till halsont. Snarkade tydligen som ett sågverk i natt. Solen skiner men jag sitter inne i köket o dricker te och äter spröda knäckebröd (inne på fjärde nu). När jag var liten åt jag såna ibland och jag sa att det var det bästa jag visste. Eva sa att om jag äter ett helt paket så får jag en barbie. Gäller erbjandet fortfarande??..getting close.

Igår var vi på NMMU, Nelson Mandela Metropolitan University där vi fick en rundtur i den trettiogradiga värmen. Guiden försökte hitta apor på runt universitetet men vi såg inga tyvärr. Det var intressant att se ett universitet här men det var ganska likt Brittisk standard. Lite unket och slitet med andra ord men ändå vissa fräscha lokaler.

Här är hela gruppen utanför universitetets högsta byggnad. Från vänster: Sofie, Jenny, Lisa, Maria, jag och George.

Sen fick vi eftermiddagen ledig så vi gick till stranden och badade en stund men det var ganska blåsigt så vi handlade mat och gick hem och pluggade. Efter alt plugg spelade vi biljard och drack öl. Inte så dumt. Jag kom dock sist men vissa tävlingar kan jag faktiskt acceptera att förlora, tro det eller ej.

Idag har vi varit på besök på en privatskola som heter St Georges. Vi intervjuade rektorn för vårt arbete och sen höll vi en lektion om Sverige. Det var uppskattat tror jag.

Sen åkte vi hem, åt lunch och lade oss vid poolen en stund. Jag tröttnade ganska fort och gick därför in istället. Också ganska otroligt. Nu ska jag spela in en ny film när jag sjunger Tina Turner och dansar. Den videon ska Karl få så att han minns sin galna morsaJ

Hur är vädret hemma? Nåt nytt som hänt? Jag är rätt dålig på att hänga med på nyheterna.

Kram på er

Söndag

Söndag och jag vaknar utan min lille Karl. Snyft. Jag var tårögd idag när jag hörde honom hosta i bakgrunden medan jag pratade med Camilo. Jag ser så många barn här och jag vill gosa med dem alla.

Idag var vi lediga så vi pluggade några timmar på morgonen och gick sedan ner till stranden för ett dopp. Strandpromenaden är underbar och idag gick vi till ett shoppingcenter med en massa restauranger där vi satt och drack en färskpressad juice som inte var färskpressad. Men ändå.

Det såg ut som Liseberg där inne och man kände sig som en riktig turist.

Sen gick vi hem för att plugga vidare oc gjorde det ända till nu då vi lagade middag(jag, Georg och Maria). Min middag blev nudlar som låg och mjuknade i vatten långsamt. Till det sallad och härligt vitt bröd med peanut butter. Härlig studentmat.

Nu är det rödvin och MIG som gäller för att fira att vi varit så duktiga idag.

Bilden här ovan visar hur vi bor. Sex personer i en skrubb. Fuktiga lakan och grejer överallt:)

Cheerio

Victoria Park

Men hallå eller,

Idag har vi haft en härlig dag. Vi började med att äta frukost vid poolen och njuta av morgonsolen. Tydligen har vädret varit ganska kasst här men vi h

ar än så länge haft jättebra väder. Vi har ju eget kök så frukosten kändes väldigt svenskJ

Vi åkte sen en sväng med bilarna för att övningsköra. Jag satt tryggt i baksätet och tittade på utsikten eftersom jag sagt att jag inte vill köra vänstertrafik. Men alla andra är så duktiga så det går ju bra. Vi passade på att bada en stund så jag fick lite sol på den vita kroppen. Jag har inte bränt mig Camilo…kanske blev jag lite röd på gäddhänget som missades i insmörjningen.

Efter stranden gick vi och handlade picknick som vi förberedde på hostellet. Vi åkte därefter till Victoria Park för att kolla på en konsert med Port Elizabeths symfoniorkester. De spelade klassisk musik fast moderna låtar som That’s Amore och Grease medley. Det var en lång konsert med mest äldre personer i publiken och alla vita. Men det var intressant att få vara med på en lokal happening och vi hade en härlig picknick med vin och gott sällskap. Vi betalade bara 30 rand (typ samma i kronor) för vi var studenter men de tittade misstänksamt på mig för jag såg väl lite för gammal ut. Sen efter det åkte vi med hem till en kollega till Beniamin som jobbar på universitetet här. Vi fick vin och kaffe och en söt efterrätt som var lite klibbig men man får bita ihop o vara artig. Tugga o svälj.

Det är intressant att få höra hur det funkar här med de olika folkgrupperna. Dessutom är det torka här så man får snåla med vattnet. Där finns också en intressant diskussion om vem som får slösa med vattnet och vem som betalar. Ja det är väldigt intressanta diskussioner som förs här och det blir bara bättre tror jag ju längre vi är här.

Gonatt

Ankomst

Hej på er där på andra sidan. Nu är vi framme, incheckade och trötta. Jag har grus i ögonen efter en cirka 29 lång resa dörr till dörr. Svullna ben och myrkryp är vardagsmat. Blev lite chockad dock när British Airways meal bestod av en chipspåse. Tur att det var långa väntetider på flygplatserna så man hann äta. Fick så klart mat på långflygturen men ganska snålt. En så frodig kvinna som jag behöver ju ett rejält skrovmål. Rödvinet fick kompensera.

Här i Port Elizabeth är jättefint. Lite amerikansk känsla med lugna gator och fina hus. Alla utrustade med taggtråd, alarm och galler. Men stan är i alla fall mycket mer utvecklad och ”europeisk” än jag trott. Vårt hostel är jättebra också med pool och bar och eget kök så nu har vi handlat frukost.

Just nu i skrivande stund sitter jag vid poolen och väntar in kvällen..och regnet. Känns i luften att det är på väg. Tur att man tog med sig regnjacka.

Jobigt bara att jag längtar hem till min lilla familj. Alla barn jag ser påminner om Karl..men det är bara att bita ihop. Det kommer gå fort. Imorgon blir det mer att skriva då vi har fullspäckat schema. Idag är det mest gröt i skallen. Tidig sänggång kan man säga.

Hoppas det är bra med alla.

Stina

Sydafrika

Hej hej, nu är det dags att damma av den gamle bloggen. Imorgon bär det av till Sydafrika och Port Elizabeth där jag och fem andra kursare ska skriva projektarbete i lite mer än två veckor.

Inlägg mottages varmt.

Stina